NWT 30 april Vindkraftsprotest:

"Orörd natur omvandlas till industrilandskap“


På höjderna på andra sidan Glafsfjorden kommer 21 vindkraftverk synas lång väg om de byggs. Nils Persson och Malin Josefsson är engagerade i föreningen Fri natur Stömneskog som vill stoppa parken.

En skyline av 21 vindkraftverk stora som Eiffeltornet är inte vad de boende vid Stömneskogen i Arvika kommun vill ha. Det vill markägarna. Innan beslut tas ska bland andra stiftelsen Glaskogens naturreservat säga sitt. Inte särskilt lång tid efter att planerna på 21 vindkraftverk i Stömneskogen vid Glafsfjorden i Arvika blev kända för allmänheten bildades föreningen Fri natur Stömneskog. Målet är att bedriva kampanj mot etableringen och skydda naturen och boendemiljön. Bakgrunden är Arvika kommuns tillägg till översiktsplanen om vindkraftverk som antogs 2011. Den visar kommunens positiva inställning till vindkraft som bidrag till uppfyllande av det nationella planeringsmål på 30 terawattimmar som riksdagen har satt upp. I den pekas fem områden ut som lämpliga för en vindkraftpark; Lövnäs, Mangskog, Takene, Högerud och Stömne, som man nu valt att satsa på.


På höjderna på andra sidan Glafsfjorden finns Stömneskogen där vindkraftparken planeras att stå.

Den största markägaren i området är Bergvik skog och det finns även ett antal mindre markägare och fritidsstugor i området. De är positiva och gynnas alla ekonomiskt av etableringen. Företaget som vill bygga vindkraftparken är Göteborgsbaserade Stena Renewable, de tjänar naturligtvis också pengar på den elkraft de kan sälja. Arvika kommun får däremot ingen ekonomisk ersättning. Just nu pågår samråd där alla som berörs får säga sitt, boenden, stiftelsen Glaskogen, företagare, kommunen, grannkommunerna och markägare runt omkring. Föreningen Fri natur Stömneskog fokuserar på fyra punkter i sin kritik; ohälsosamt buller, ohälsa för djur och människor, miljörisker och besöksnäringen.


– Enligt den bullerkarta Sweco tagit fram så är alla fastigheter utanför 40 decibel som är gränsvärdet. Vi har anlitat konsulten Bertil Persson som gjort massor av mätningar på vindkraftverk. Beroende på om det finns “hajtänder” på rotorbladen som ska minska ljudet eller inte så flyttas bullergränsen ganska markant och flera bostäder hamnar inom den, säger Malin Josefsson i Skasås och talesperson i föreningen tillsammans med ordförande Nils Persson. – Det finns också skuggberäkningar och krav för dem men de uppfyller man inte heller. Och så har vi blixtljuset med 40-60 blinkningar per minut, för att varna flygplan, som kommer synas i flera kommuner. Och den iskastning från bladen som kan uppstå och leder till att människor inte kan vistas säkert i närheten stora delar av året, fortsätter hon. Så höga verk som 280 meter finns inte än, men det är vad de beräknas vara om några år när det är aktuellt att bygga de här. Som en jämförelse är Eiffeltornet 300 meter högt. Förra året blåstes Bergvik skogs planer på att bygga cirka 60 stycken 250 meter höga vindkraftverk i Hagfors av. Anledningen där var negativa yttranden från Försvarsmakten angående en allvarlig risk för deras lågflygningsområden. Ett annat skäl var ett antal stränga domar gällande vindkraft i Sverige som bygger på artskyddsförordningen. Djur, natur och friluftsliv är en stor anledning till att Fri natur inte vill ha någon vindpark i Stömne, alldeles på gränsen till Glaskogens naturreservat.



– Stömneleden och pilgrimsleden från 1100-talet går rakt igenom området. Det är ett fruktansvärt ingrepp på naturen som också har gamla koppargruvor och många vattendrag med flodpärlmussla och flodkräfta. Och det finns många hotade rovfåglar som fiskgjuse, havsörn och kungsörn. Det pågår ett viktigt arbete med dokumentationen nu, säger Nils Persson. – Vi är inte emot vindkraft men kommunen borde hitta andra ställen där påverkan inte blir så stor. Vi vill att kommunen utnyttjar sin vetorätt mot Stena och stoppar det här, fortsätter han.


Arvikas kommunalråd Peter Söderström (S) står bakom den antagna översiktsplanen för vindkraft i kommunen.

Arvikas kommunalrådet Peter Söderström (S) vill se vindkraft i kommunen.

– Kommunstyrelsen är i grunden positiv till vindkraft som tillägg till den energi vi redan producerar från vattenkraft och solcellsparken. Och vad ska vi vara emot? Markägarna är positiva så det finns många olika viljor att väga in. Vi var förberedda på att det skulle bli reaktioner och har uttryckt i vårt betänkande i samrådet att man ska ta de boendes oro på allvar, säger han. 2013 var Arvikas kommunyttrande med och stoppade en vindpark i Årjängs kommun med anledning av att det låg så nära Glaskogens naturreservat. Och 2016 uttrycker kommunen i en skrivelse angående Glaskogen som riksintresse för friluftsliv att “till exempel etablering av vindkraftverk kan skada områdets vildmarkskänsla”. Blir det inte motsägelsefullt att då föreslå ett vindparksområde som är alldeles i kanten av Glaskogen? – De områden som är med är de som bolaget mätt är gynnsamma i vindstyrka. Men djur- och naturliv är de största frågorna i det här och stiftelsen Glaskogens yttrande i samrådet kommer vara väldigt viktigt. Glaskogen är kanske det viktigaste vi har med sina 30 000 registrerade gästnätter per år. Hittas det skyddade arter i området kan det bli så att länsstyrelsen stoppar vindkraftsplanerna direkt. Och så kan ju kommunen lägga in ett veto, säger Peter Söderström. Det finns inget ekonomiskt intresse för Arvika kommun med en vindpark, så vad vinner ni på det? – Nej det stämmer. Det fanns en statlig ersättning till kommunen men det togs bort 2017. Vi ser det ur ett globalt perspektiv, att vi vill vara med och ställa om på allvar till fossilfri energi. Det var därför vi tog fram det här tillägget 2011. Vi är duktiga redan med vår sol- och vattenkraft, men vi kan alltid göra mer.


Vindkraftverken blir högre och högre. 280 meter är nästan lika högt som Eiffeltornet i Paris.

Varför så höga verk som 280 meter?

Det finns inte så höga än men det kommer de att vara 2022 när allt kan stå klart så man kan ha effektivare och färre verk. 2011 var inte verken så höga så det tar vi i beaktande och 280 är väldigt högt. De kommer synas i hela kommunen och i grannkommunerna. Men frågan är återigen, vill vi ha vindkraftverk eller inte? Vilken källa ska vi satsa på globalt? Oavsett vad vi satsar på kommer det att väcka känslor och komma synpunkter. Är det ett viktigt argument att kunna kalla sig för en klimatneutral kommun? – Inte viktigt i sig mer än vad det gör för miljön. Om det här blir verklighet och man lägger ihop allt Arvika kommun producerar i grön energi så producerar vi mer än vi gör av med. Så vi fortsätter vår resa som kommun och utvecklar både solenergi och vattenkraft även om vindkraften inte blir av. En global grön omställning är något vi behöver göra och den måste starta nu. Helst igår.


Anna Sims 054-19 97 08

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och

Tjäder sätter stopp för vindkraftspark

Dalsland• Både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen sa ja till sex nya vindkraftverk vid Holmevattnet. Nu väljer mark- och miljööverdomstolen att avslå ansökan med anledning av rik tjäderförekomst i området.

Malin Rindvik 20:00 - 4 jan, 2017

Bohusläningen har tidigare skrivit om Rabbalshede Kraft som vill bygga en vindkraftspark i Färgelanda och Dals-Eds kommun. Parken ska ligga i anslutning till Holmevattnet, en sjö i Munkedals kommun i Dalsland. Sjön ingår i Örekilsälvens huvudavrinningsområde.

Sammanlagt är det sex nya vindkraftverk som bolaget vill bygga och 37 fastighetsägare i de berörda kommunerna har nu tagit upp kampen mot vindkraftsparken. Detta då de anser att tjäderförekomsten liksom förekomsten av flera andra skyddsvärda fågelarter inom området har förbigåtts i beslutsprocessen.

Grannarna anser att miljökonsekvensbeskrivningen innehåller brister, att bullerberäkningarna är felaktiga och att vindkraftverken kommer att upplevas för dominerade i landskapet.

De har även framfört att flera av vindkraftverken kommer att ha en negativ påverkan på vattenskyddsområdet Örekilsälven och Töftedalsälven, som flyter samman i närheten.

Förorenade utsläpp, grävning och skogsavverkning längs vattendragen kommer bland också att påverka lax- och havsöringen, där man ser älven som ett viktigt lek- och uppväxtområde. Detta håller däremot inte mark- och miljööverdomstolen med om.

I stället gör de samma bedömning som mark- och miljödomstolen gjorde i februari, vilket innebär att vindkraftverken inte kommer att påverka detta område.

Däremot konstaterar mark- och miljööverdomstolen att det är ovanligt i dessa delar av landet att det finns en rik tjäderförekomst. Området är därför särskilt skyddsvärt och frågan kvarstår om hur tjädrarna i området kan komma att påverkas när vindkraftverken är uppförda och i drift.

Bolaget har uppgett att de är villiga att införa en uppföljning av vindkraftsverkans påverkan på tjäder i kontrollprogrammet.

Men mark- och miljööverdomstolen ser det som osannolikt att en sådan uppföljning ska förhindra en negativ påverkan.

Dessutom har man konstaterat att bolaget inte berört smålommen eller nattskärran som också har en stor påverkan på uppförandet av vindkraftverken.

Därmed ser mark- och miljööverdomstolen, med anledning av bristerna i utredningen, att bolaget inte visat att platsen är lämplig för uppförande och drift av ansökt vindkraftsverksamhet.

Man väljer därför att avslå ansökan och domen får enligt lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

Malin Rindvik

malin.rindvik@bohuslaningen.se


Motpoler mötte upp mangrant på vindkraftmöte

Publicerat i Arvika Nyheter 8 februari 2019


Som Arvika Nyheter tidigare berättat om vill Stena Renewable satsa på en vindkraftpark väster om Stömne i ett område som av Arvika kommun utpekats som lämpligt för just vindkraft. Enligt planerna rör det sig som mest om 21 vindkraftverk, varav ett ligger utanför utpekat område, där maxhöjden enligt samrådshandlingen kan bli 280 meter. – 280 meter höga finns inte i dag, det byggs visserligen 260 meter höga men vanligast är 230 meter, säger Stenas Renewables projektledare Pia Hjalmarsson. Men vi tar höjd för 280 meter då projektet inte lär startas förrän om några år. Samrådsmötet tilldrog sig stort intresse där det både skedde muntlig information och information via fotomontage. Sedan tidigare är många boende i området runt Stömne kritiska till planerna på vindkraft. – Vi är glada att så många kom på mötet, nu har folk verkligen fått upp ögonen för detta projekt, säger en av motståndarna, Wulf Wendler. Och utställningen med fotomontaget sa sitt, Stena är duktiga på att dölja hur det verkliga synintrycket kommer att bli. Jag tycker de försöker manipulera till sin fördel.

Ljudnivå Även bland annat en akustiker deltog i samrådsmötet med anledning av ljudet från vindkraftverken. Detta var bra, enligt Wendler, även om det med tanke på vindriktning och kupering i terrängen kan vara svårt att veta exakt hur ljudnivån, eller störningarna som Wendler uttrycker det, kommer att bli. – Värst är det lågfrekventa ljudet tycker jag, man hör det inte men det påverkar. Det finns inga mätmetoder för detta, det räknas inte som buller, då man inte hör det.

Förening Vindkraftmotståndarna i Stömnetrakten är även på gång att bilda en förening, Fri Natur i Stömneskogen, vilket det även togs initiativ för under mötet. En Facebook-grupp finns också och en folder är på väg att tryckas upp. – Vi behöver en bättre

organisation så att vi exempelvis kan få in pengar och kampanja bättre. Sedan ska vi köra på, säger Wulf Wendler.

Frågor Även projektörerna hade många representanter på plats, hela nio personer deltog från Stena Renewable-sfären under samrådsmötet, vilka hade besök av

ett 70-tal mötesdeltagare, enligt Pia Hjalmarsson. Besökarna hade många frågor, många funderingar, vilket är det normala, enligt projektledaren. – Det var ett bra möte, sådana här möten är alltid bra. Även representanter från bland annat Arvika och Säffle kommuner fanns med på mötet liksom från

Stiftelsen Glaskogen. Var det många kritiska åsikter från publiken? – Det var både och, och många är oroliga. Många funderar, en del är nyfikna. En var mycket arg, säger Hjalmarsson. Samrådstiden har förlängts och sträcker sig till 18 mars, fram till dess går det alltså bra att lämna synpunkter på vindkraftsprojektet i Stömne till den tilltänkta projektören via konsulten Sweco. – I stort sett var mötesdeltagarna väldigt på vår sida. Folk har förstått att det är allvar, säger vindkraftmotståndaren Inger Wendler.



Hans-Åke Henriksson 0570-71 44 13 hans-ake.henriksson@ arvikanyheter.se


Vindkraft väcker känslor



PUBLICERAD: 2018-11-05

ARVIKA NYHETER

Ett öppet möte för allmänheten om Stena Renewables planer på en vindkraftpark väster om Stömne har hållits i Stömne bygdegård.

En av mötesdeltagarna, Wulf Wendler, beskriver stämningen på mötet som relativt kritisk. Wendler själv är motståndare till planerna på vindkraft i Stömnetrakten.

– I en fullsatt bygdegård var opposition mot vindkraftsparken påtaglig kraftig, säger han. Vilket inte är så underligt med tanke på att mer än 90 procent av de tillfrågade skrivit under protestlistan vid en namninsamling i Stömne. Nu pågår även insamlingar av protestunderskrifter i Sölje och Skasås.

Enligt Wendler kommer 15 till 20 vindkraftverk att ingå i vindkraftparken – en siffra Stena Renewable bekräftar – tidigare har antalet 30-40 vindkraftverk nämnts. Wendler bedömer att med teknikutvecklingens hjälp kan det bli frågan om 300 meter höga vindkraftverk. Stena pratar på en tillståndsansökan för verk på mellan 250-280 meter.

– Vi fick se de första fotomontagen hur vindsnurrorna ser ut i naturen, säger Wulf Wendler. Synen från kommunala badplatsen vid Hammartjärnet lät ana hur starkt det visuella intrånget kan komma att bli. De önskade fotomontagen från Skasås och Fjöle fattades dock.

Stena Renewable representerades på mötet av vd Peter Zachrisson samt projektledare Pia Hjalmarsson. Hjalmarsson beskriver mötet som bra med positiv stämning och med många frågor. Att det blir färre vindkraftverk beror i mycket på att vindkraftverken blir allt effektivare.

– Det framkom ingen kritik mot oss men frågor bland annat om vi har planer på att stänga av området med bommar, och det har vi inte, säger Pia Hjalmarsson. Det var även frågor runt exempelvis jakt, men där ser vi av erfarenhet heller inga bekymmer. Viltet kommer tillbaka när anläggningsmaskinerna lämnat området. Det var även frågor runt iskast från vingarna men ej heller där ser vi några problem, vindkraftverket känner av nedisningar och stannar de få dagar på året då detta kan bli aktuellt.

Den kritik som framkom på mötet anser Hjalmarsson mera riktade sig mot varför just detta område i Stömne blivit aktuellt för vindkraft. I grunden beror det på att området redan 2011 pekades ut av Arvika kommun som möjligt för vindkraftverk, vilket det gjordes i den så kallade tematiska tillägget till översiktsplan avseende vindkraft. Orsaken till detta är enkel, vindförhållanden är bra i området.

– Och även vi tycker det är lämpligt utifrån vindförhållanden samt att det är få motstridiga intressen i området, säger Pia Hjalmarsson.

Några protester förekom inte 2011 mot att området pekades ut som bra för vindkraft. Idag vill man dock gärna träffa kommunledningen för ett utbyte av åsikter.

Wulf Wendler vill att Arvika kommun ska spela en aktivare roll och anser att förutsättningarna är annorlunda idag jämfört när kommunens plan antogs 2011. Tekniken har gjort att vindkraftverken blivit högre, vilket påverkar det visuella mycket mer.

– Vi vill gärna ha en diskussion med kommunen. Vi i bygdegårdsföreningen skulle bli glada om en representant från förvaltningen och kommunstyrelsen kommer till nästa träff med Stena Renewable i mitten av februari. Helst vill vi träffa någon av cheferna innan och vi vill även visa vårt fantastiska Stömne. Då får de lokalkännedom.

Från Arvika kommun säger kommundirektören Mikael Jarneke att just i detta skede av processen har kommunen ingen roll att spela. Idag är det i stället Stena Renewable som undersöker förutsättningarna för vindkraft med länsstyrelsen som motpart, den dag det blir aktuellt med en formell tillståndsansökan från Stena ställs den till länsstyrelsen. Blir det en sådan tillståndsansökan kommer Arvika kommun att yttra sig om den.

– Sedan vill vi alltid ha en dialog, vänder Stömneborna sig till oss är vi intresserade av en dialog. Jag har dock inte fått någon sådan förfrågan än, säger Mikael Jarneke.